Lovlighet

17.12.2011 kl. 19:40
Det djupt ironiska i att äntligen inleda jullov är att de veckoschemana bakom en har pressats och packats till bristningsgränserna på alla de där sakerna man "vill ha undan innan jul".

Alla tentorna. Alla inlämningsuppgifterna och deadlines. Men också alla julfesterna och alla sista-sammankomsterna-innan-vi-alla-åker-till-olika-orter-över-julhelgen. Och så förstås julhelgen: planerandet av varhurnär och gåvorna man så gärna skulle vilja låta symbolisera ens uppskattning för dem man bryr sig om, och överbygga
de tillkortakommanden ens andra verktyg för affektionsbevis bibringar.

Hur som helst blir man lätt så matt, att det inte är ett lov man landar i efter alltihop, utan snarare en återhämtning. Det vore så mycket skönare att kunna låta sig trappa ner på takten an efter. Som att i stället för att tvärbromsa i sjätte växeln, i stället lätta på gasen långt tidigare och låta farten mattas av i sakta mak. Men nog vore det också så mycket enklare sagt än gjort - att sakta in är också att välja bort, och jag ångrar inget.

Däremot: Nu tänker jag avskriva alla nyttoaspekter, njuta av tanken över att kunna gräva ner mig i varma filtar och ligga vaken nätterna igenom läsandes något som INTE är en tentbok och tänka "bara ett kapitel till" för att jag vill och inte för att jag måste. LOV.
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 6 med bokstäver: